Upp och Hoppa.

Vaknade för en liten stund sen av att G ringde. Han envisades verkligen med att jag skulle vakna så 30 sekunder senare stor jag som en boll och hoppade på golvet så han skulle höra att jag hade klivit upp. Det var en nödvändig procedur med tanke på att jag måste infinna mig på jobbet om 20 minuter.

Den senaste tiden har jag inte alls kännt saknaden efter att blogga, men idag känns det bra igen. Får skriva ordentligare när jag kommer hem från jobbet igen.

Jag har iaf hunnit besöka min Pierre hela två gånger och oj så underbart det har varit. Första besöket pågick 3-4 dagar och sen följde han med mig tillbaka till norr. Det var riktigt roligt att få visa honom lite av det vi har här och mitt öga var helt klart ledset när han åkte hem igen. Jag hade saknat honom otroligt mycket i över en månad när jag bestämde mig för att åka ner igen. Impulsresa är det minsta man kan kalla det. Åkte 29 timmar tåg inom loppet av 3 dagar, men det var det helt klart värt. Att få se min långa P igen var underbart! Vi gjorde en massa roligt och äntligen fick jag träffa den omtalade Nicklas. OJ vilken härlig kille!

Idag är det 2 veckor sedan jag såg honom och jag längtar redan till nästa gång. Det känns så bra att äntligen ha träffat honom för vi kommer riktigt bra överens. Det var nog det vi båda var ängsliga över, att vi inte skulle klicka i verkligheten lika bra som vi gjort på internet och telefon. Men nej, ALLT känns helt perfekt och jag saknar honom skrämmande mycket. Det är bara att konstatera: Långeman är en fantastisk kille:)

Nu ska arbetskläderna på och sen är det 6 timmars arbetande som gäller. Vi ses…

 

With Love…/Ems.